Arkiv 2011

Söderboksinformanterna tackades med tårtkalas Text Olle Svetoft och foto Kurt Pålsson
Ordförande Gunilla håller tacktalet.	Föreningen hade bjudit in söderbokens informanter onsdagen den 23 november till ett kaffesamkväm med tårta. Föreningens ordförande och bokens huvudförfattare Gunilla Persson Aretoft framförde i sitt välkomsttal ett stort och varmt tack till de 30 informanterna, varav huvuddelen var där, för det engagerade och omfattande arbete de lagt ner på sina kapitel i boken. Gunilla berättade också om det omfattande arbete som lagts ner på boken under de tre år som det tog att färdigställa den och tackade Christina Nygren och Anita Larsson för deras medverkan.
Intresset för boken är stort och redan nu har drygt halva upplagan på 500 ex sålts. De flesta av informanterna samlades här för första gången och det resulterade i en mycket god stämning och många berättelser om gemensamma minnen från förr i tiden.	Bröderna Pettersson studerar kvarterskartan.

Mårtensträffen tisdagen den 15 november av Carina Kjerrström

Så var det åter dags för en av HSBF:s traditioner – Mårtensträffen med temat ”Medlemmarna berättar”, årets sista föreläsning. Eftersom boken ”Det var på den tiden…” precis blivit utgiven föll det sig naturligt att bokens författare, tillika föreningens ordförande Gunilla Persson Aretoft blev kvällens föredragshållare

Många medlemmar fanns på plats i föreläsningssalen för att få boken presenterad av författaren själv. Gunilla berättade om alla de små kvarteren med namn som Danmark, Tyskland, Belgien och Amerika men ingen vet varför kvarteren fått just dessa namn. Berättelsen fortsatte med så målande beskrivningar av de olika affärerna på Söder att man nästan kände dofterna i föreläsningssalen. När Gunilla visade en bild förställande skolsköterskan fick åtminstone jag en doft av eter framför näsan samtidigt som jag mindes alla sprutor som skolsystern kom med.


Efter föreläsningen tog många tillfället i akt och köpte ett signerat exemplar av Söderboken. Det blev en kväll helt i minnenas tecken. Under tiden vi drack vårt kaffe med tilltugg diskuterades det livligt om livet på Söder och många minnen väcktes till liv.

Arkivens Dag lördagen den 12 november
Av Carina Kjerrström
Klockan 10:00 öppnades dörrarna till Stadsarkivet och Arkivens Dag som första gången arrangerades 1998 och alltsedan dess blivit en årlig tradition. Årets tema var Konst. HSBF deltog på Arkivens Dag med att erfarna släktforskare hjälpte besökarna att söka i arkiven. Ett mycket uppskattat arrangemang. Forskarsalen var full av vetgiriga besökare som letade efter sina anor. Många tyckte det var så intressant att de anmälde sig till någon av föreningens nybörjarkurser.

Fullsatt.
HSBF:s ordförande, Gunilla Persson Aretoft, presenterade sin bok ”Det var på den tiden…” genom att hålla ett föredrag som drog fulla hus. Eftersom intresset var så stort fick föredraget repriseras. I samband med Arkivens Dag fanns även boken med samma namn till försäljning.

Forskning på gång.		Många köpte "Söderboken".
Besökarna var också välkomna in i släktforskarnas föreningslokal där referensbiblioteket lockade till läsning. Stadsarkivet höll rundvandringar i arkiven. I minicaféet, där det bjöds på kaffe och kaka blev det en naturlig samlingspunkt där man kunde diskutera lite med andra besökare. Totalt var åtta olika föreningar representerade, alla lika intressanta och med olika anknytningar till årets tema Konst.

Höstens kurs i att tyda gammal handstil
Av Carina Kjerrström

HSBF fick under hösten möjlighet att anlita Gösta Gansmark, Landsarkivet Lund, som kursledare i ämnet ”Lär dig tyda gammal skrift”. Det vetenskapliga namnet på detta ämne är paleografi, paleo från grekiskans gammal och grafi från skrift.

De flesta släktforskare har säkerligen haft problem med att tyda en text. Därför blev Gösta Gansmarks kurs i att tyda gammal skrift snabbt fulltecknad. Att kunna tyda vad prästerna skrivit i kyrkböckerna är en förutsättning för en släktforskare för att gå lite längre bakåt i tiden än till 1800-talet. Gösta kom till HSBF fem torsdagar under hösten, två grupper om vardera 10 elever.

Full koncentration med Gösta i katedern.

Första kurstillfället började ganska ”snällt” med en del texter från dopböcker och husförhörslängder. Vi fick se hur många olika varianter av den tyska skrivstilen från 1600-talets början och fram till 1700-talets slut som finns. Inte nog med att det finns olika stilar, det finns ett otal varianter av samma bokstav i samma text. Också gammalstavningen, äldre benämningar och personliga stilar utgör ett problem för den som försöker läsa äldre handstilar. Det är alltså inte bara bokstävernas utseende och variation som gör läsningen svårare.

Vid andra kurstillfället hade svårighetsgraden ökat rejält. Vi fick verkligen koncentrera oss på texten för att få ihop något läsbart men allteftersom vi blev förtrogna med skrivarens piktur gick det snabbt lättare. Dessutom var ju sättet att uttrycka sig på väldigt speciellt på den tiden. Ord som” Hittedrängbarn” och” Jordegumma” är inte ord som förekommer i dagens ordbruk men var förr i tiden vanligt förekommande.

Under de följande lektionerna blev våra uppgifter allt svårare att lösa men vi var ju tio elever som hjälptes åt att få fram en text av alla de konstiga skrivtecknen som prästerna skrivit i kyrkoböckerna. Gösta Gansmark lyckades verkligen att med den ökande svårighetsgraden på texterna få oss att bli riktigt skickliga. Nu gäller det bara att hålla våra nyförvärvade kunskaper vid liv genom att fortsätta att läsa gamla skrifter.

Eftersom kursen blivit så populär planeras en ny kurs till våren då förhoppningsvis fler släktforskare får glädjen att lära sig tyda gammal skrift.

Presentation av släktforskarprogrammet Disgen Av Carina Kjerrström
	Tisdagen den 27 september var många av Helsingborgs släktforskare samlade på Stadsarkivet för att lyssna på Gunnar Persson och Arne Hallberg från DIS Syd. En fullsatt föreläsningssal vittnade om det stora intresset för Disgen, släktforskarprogrammet som troligtvis är det mest populära idag. Gunnar, med assistans av Arne, introducerade oss i en del av vad Disgen har att erbjuda. Vi fick en lektion i hur man lägger in bilder och bildtexter till sina anor. Gunnar visade även hur lätt det är att söka i Disbyt efter någon ana och där förhoppningsvis upptäcka att fler forskare lagt in uppgifter om just den personen. Vi fick även lära oss hur smidigt det är att snabbt komma till Genline, Arkiv Digital och SVAR via Dispos. Bara ett litet klick så kopplas man direkt över till valt program och rätt sida i kyrkboken. Det var bara en snabb presentation av allt som Disgen har att erbjuda som Gunnar hann med. Programmet har en mängd funktioner som underlättar dokumentationen av vår forskning.
Gunilla lämnar ordet till Gunnar.
Har du inte redan Disgen eller vill du veta mer om programmet kan du ta en titt på DIS hemsida www.dis.se/sv/verktyg/disbyt.html. Där kan du även ladda ner en gratis demoversion. Efter presentationen avtackades Gunnar och Arne av HSBF:s ordförande Gunilla Persson Aretoft. Kvällen avslutades med kaffe och ostbulle.
	Fullsatt!

Höstutflykt till Utvandrarnas Hus i Växjö Text och foto Carina Kjerrström
Så var det äntligen dags för föreningens höstutflykt och som sig bör var vädret som gjort för en bussfärd. Klockan 7,30 startade vår chaufför Göran, Asplunds buss, från Hamntorget i Helsingborg med drygt 40 glada släktforskare. Vi åkte genom de småländska skogarna där vi såg när dimmorna lättade över små tjärnar i skogsgläntorna. De rödmålade små torpen med vitmålade knutar, som är så typiska för det småländska landskapet, vittnade om att vi var på rätt väg.
Vid niotiden var vi framme vid vårt första stopp, Smålandet i Markaryd, en gård med anor från 1700-talet. Väl inne i stugan möttes vi av ljuvlig kaffedoft och en miljö som tog oss många årtionden tillbaka i tiden. Efter förmiddagskaffet gick sedan färden vidare till Växjö. Väl framme i Växjö passerade vi fina kvarter med gamla hus från sekelskiftet innan vi var framme vid målet. Yngve Turesson från Svenska Emigrantinstitutet – Utvandrarnas hus tog emot oss och guidade oss genom utställningen ”Drömmen om Amerika” som visar amerikautvandringen 1840-1930. Här kunde vi läsa om bakgrunden till utvandringen, överfarten till Amerika och hur förhållanden var i det nya landet. Det fanns även en ”Snusgata” som visade hur livet kunde gestalta sig i svensk-amerika.
	På väg till förmiddagskaffet.
	Därefter var det dags för ett besök i ”Mobergrummet” där det fanns originalmanuskript, foton och föremål från Vilhelm Mobergs författarskap med tyngdpunkt på utvandrarromanerna. Till och med originalinteriören från Mobergs skrivarlya fanns att beskåda.
Mobergrummet.
Efter guidningen av utställningarna var det dags för lunch. Vi blev serverade en välsmakande lunchbuffé på en intilliggande restaurang med en bedårande utsikt över Växjösjön. När vi var färdiga med lunchen var det åter dags att bege oss till Utvandrarnas hus, denna gång var det arkivarie Christina Persson som tog emot oss i föreläsningssalen. Christina berättade om alla arkiv och databaser som finns tillgängliga. Bl.a. finns ett Brevskrivarregister med 100 000 brev som i framtiden kommer att finnas tillgängligt på SVAR.
Vi fick även göra ett besök i forskarsalen där Christina visade oss hur man söker efter sina anor ”over there”. Efter dagens alla intryck smakade en kopp kaffe med bulle bra. Klockan 16,00 var alla på plats i bussen som återigen körde genom det småländska landskapet mot Hamntorget i Helsingborg där en blek septembersol var på nedgående över sundet när vi var hemma igen strax efter klockan 18.
	Forskarsalen.
Sammanfattningsvis kände nog de flesta av oss att det var en synnerligen givande och innehållsrik dag på alla sätt. Eftersom tiden gick så fort hann vi bara med en första inblick i allt som finns på Utvandrarnas hus. Förmodligen kommer nog många av oss att göra ytterligare besök för lite mer ingående studier av utställningarna och även besöka forskarsalen. Läs mer om Utvandrarnas Hus på http://www.utvandrarnashus.se.

Besök på Kulturmagasinet Text/Foto: Christina Nygren
Den 6 september startade föreningen upp sina höstaktiviteter med ett mycket trevligt och givande studiebesök på Kulturmagasinet i Helsingborg. Vår värd var antikvarie Pelle Johansson och hans kollegor antikvarie Therese Kruse, Johanna Molin samt Alissa Andersson. Johanna och Alissa arbetar som kulturhistorisk konservator.
Besöket startade med att Pelle presenterade sig och berättade lite allmänt om Kulturmagasinet. Därefter tog Therese vid och berättade om de olika databaserna som vi som privatpersoner har möjlighet att söka bilder i. Vi är alltid välkomna att komma till magasinet och titta i deras databaser, som på sikt kommer att innehålla ett par miljoner bilder. Detta tack vare att HBG-bild och Kjell Lindgren donerat hela sitt bildmaterial. Även hemma kan vi söka efter bilder i databasen Carlotta ( http://www.tremil.se/pls/hborg/rigby.welcome ). Här finns dock inte allt med, men många bilder finns där redan.
	Pelle Johansson.
Sedan delades vi upp i två grupper och Pelle och Therese tog hand om var sin.Först gick den ena gruppen upp till registrerings- och inskrivningsdelen för inkommet materiel
	Här har bl.a. Marianne och Berty fått syn på något som glimmar. Det är delar av Tycho Brahebrunnen, som håller på att göras i ordning och där man bl.a. lägger på nytt bladguld på de gyllene delarna.
Förgyllning.
Vi gick vidare och kom fram till denna figur. Johanna berättade för oss att den hade suttit vid entrén till vårt barnsjukhus, som numera är rivet. Nu restaurerar man upp alla figurerna och kommer att placera ut dem på olika daghem i stan. Mycket trevligt initiativ!
	Ett av konstverken.
	Ännu mer intressant fick vi syn på. Det var denna urtavla med dess urverk. Det visar sig att tavlan suttit på Gamla Rådhuset i stan och nu håller man på med att iordningställa denna till nästa tema på Kulturmagasinet, som ska handla om klockor. Dock kommer klockan aldrig att gå. Sedan begav vi oss ner i magasinets källare. Här skulle vi kunna gå hur länge som helst. Vi fick kika in i möbel-, textil- och metallmagasinet.
Johanna visar urtavlan.
Efter allt detta bjöds vi på gott kaffe och bulle, som serverades i caféet på Kulturmagasinet. Dagen avslutades med att Ronny tackade våra värdar för en otrolig vandring i våra kulturskatter. Därefter begav vi oss alla trettiofem hem för att smälta allt vi hört och sett under kvällen.


Ryttare, dragoner och soldater Av Jan Järnekull
	Vårsäsongens sista föredrag handlade om Ryttare, dragoner och soldater. Det hölls av Magnus Lindskog som är amatörforskare och ordförande i Österlens släkt- och folklivsforskarförening. Under 16-1700 talen utkämpade Sverige ett mycket stort antal krig. Till detta fordrades soldater. Den godsägande befolkningen, i huvudsak adel, kunde välja mellan att betala skatt eller tillhandahålla krigsmän. Egentligen var det en sorts skatteplanering. Så länge det var fred var det billigt att hålla krigsmän som dessutom kunde utföra dagsverken på gården. Men i krig kunde det bli hur dyrt och besvärligt som helst. Krigsmän stupade och måste ersättas. Kanske flera gånger om.
Magnus Lindskog
Dyrast var att hålla ryttare till häst. Därefter dragon som förflyttade sig till häst men stred till fots. Billigast var soldat som endast hade personlig utrustning. Mycket mer om detta intressanta ämne finns att läsa på www.osterlen.com/slaktforskning/krigsmakt.htm

Medlemsmöte tisdagen den 5 april Av Carina Kjerrström
Nya medlemmar och kursdeltagare var på tisdagskvällen inbjudna till en träff med styrelsen för att lära känna föreningen lite bättre. Ronny Johansson, HSBF:s vice ordförande, inledde träffen med att presentera föreningen och därefter var det ledamöternas tur att berätta vilken uppgift i styrelsen de har. Det var många intresserade som ville lära känna sin förening så salen var full av släktforskare. Under tiden vi åt en god räkmacka och drack kaffe diskuterade vi olika släktforskarfrågor med varandra. När släktforskare träffas blir diskussionerna många och långa och det var säkert en del som ville fortsätta ett givande samtal med andra forskare en bra bit in på kvällen men vid åttatiden avlutades vårt trevliga möte för denna gång.


Årsmöte följt av ett intressant kåseri Av Jan Järnekull

Årsmötet som behandlade år 2010 ägde rum den 8 mars 2011. Efter den sedvanliga genomgången av årets verksamhet kunde styrelsen beviljas ansvarsfrihet för det gångna året. Efter en kort diskussion om medlemsavgiften för år 2012 beslöts att den ska höjas till 200 kronor och till 100 kronor per år för familjemedlemmar. Om- och nyval av styrelsemedlemmar genomfördes enligt valberedningens förslag.


Efter mötet följde ett mycket intressant kåseri av Pelle Johansson från Kulturmagasinet om konsul Nils Persson, ”En konsul i tiden”. Sekelskiftet 18-1900 var på många sätt teknikens, ingenjörernas och upptäcktsresandets tid. Allt var möjligt ansågs det. Med nutida ögon förefaller t ex, Livingstones och Nordenskiölds expeditioner vara våghalsiga i överkant men tidsandan var en annan. Mest våghalsig framstår dock Salomon August Andrées försök till ballongfärd mot Nordpolen.

	Vi fick höra, att den för Helsingborgare välkände konsul Nils Persson, med sin affärstalang och sin uppbyggnad av superfosfatfabriken i Helsingborg, också var mycket intresserad av ny teknik inom andra områden. Superfosfat framställdes på den tiden av svavelkis. Svavelkis hade upptäckts i Sulitelmamassivet i Lappland. Konsul Persson gjorde imponerande investeringar i teknik för brytning och transport av svavelkis till fabriken i Helsingborg. Det rörde sig om anrikning, linbanor och järnvägar. Upp till 800 personer var anställda vid gruvan i Sulitelma.

Andrée var beroende av pengar för att genomföra sin ballongfärd till nordpolen. Han sökte vad vi i dag skulle kalla sponsorer. Brevväxling mellan Andrée och konsul Persson visar att Persson var villig att bekosta expeditionens ”flaggor”. Dessa var tänkta som ett kommunikationssystem under färden och skulle med jämna mellanrum skickas ned från ballongen med meddelanden och iakttagelser. Ritningar finns bevarade på bojar med vidhängande flaggor. Andrées expedition till Nordpolen med Knut Fränkel och Nils Strindberg som deltagare startade den 11/6 1897. Svårigheter uppkom mycket tidigt. Endast ett fåtal bojar hann skickas ned, några har återfunnits. Expeditionen försvann spårlöst under lång tid. Konsul Persson gjorde, som andra samtida, ansträngningar genom att utlysa en belöning för upplysningar om vad som hänt expeditionen. Dock avled konsul Nils Persson 1916 utan att få någon vetskap om vad som hänt. Det skulle dröja ända till 1930 innan man fick klarhet i vad som hänt expeditionen. När kropparna efter Andrée, Fränkel och Strindberg, 1930, på ångfartyget Stralsund passerade Helsingborg på den sista färden mot Stockholm iscensattes en omfattande hyllning med deltagande av släktingar till konsul Persson, stadens styresmän och med stort deltagande också av allmänheten. Jag kan inte låta bli att tänka på att de fösta sändningarna av trådlös telegrafi gjordes 1896. Tänk om---. Är du intresserad av att läsa årsmötesprotokollet är du välkommen att kontakta Eri Larsson så skickas det till din e-postadress.

Släktforskningens Dag på Väla den 19 mars 2011 Av Christina Nygren
I år var det sjätte gången som vi hjälpte blivande släktforskare att komma igång på Väla Centrum. Vi genomförde som tidigare år ”Pröva-på-verksamhet”. Drygt ett tiotal släktforskare från Föreningen hjälpte till, både som informatörer och vid våra fyra datorer. Också i år ställde 3 Butiken på Väla Centrum upp med mobila bredbandsuppkopplingar, så vi kunde söka på Genline, ArkivDigital och SVAR.
	Givetvis använde vi oss av förbundets CD-skivor, som verkligen är en ingångskälla, dock en andrahands sådan, för att leta efter personer på 1900-talet.
Vi hade en jämn ström av besökande under hela dagen, som vetgirigt ville leta efter sina förfäder. Frågorna var många och vi besvarade dem allteftersom de kom upp. Liksom tidigare år blev våra kurser till hösten fulltecknade.

	Onsdagen veckan efter, hade vi som vanligt, en uppföljning av aktiviteterna på Väla. Många av de som vi träffade på Väla kom till Helsingborgs Stadsarkivs forskarsal och fick ytterligare hjälp för att komma en bit längre i sin forskning. Detta är verkligen ett uppskattat arrangemang bland de ”nyblivna” släktforskarna. Tiden gick otroligt fort, och när man väl får upp ett spår på en avlägsen släkting, är det dags att gå hem.

Fortsättningskursens studieresa den 2 mars Av Carina Kjerrström Strax innan klockan nio begav sig ett glatt gäng släktforskare från Anita Larssons fortsättningskurs till Lund för att besöka Folklivsarkivet samt Dialekt- och ortnamnsarkivet. Väl framme vid Folklivsarkivet tog arkivarie Göran Sjögård emot oss i Villa Holma på Finngatan 8. Göran introducerade oss i allt vad arkivet har att bjuda och det var minsann inte lite. Det var allt från folktro, gamla mediciner och fotografier från svunnen tid för att bara nämna något. På Folklivsarkivets hemsida kan man söka på det mesta som har med folkliv att göra. Det är bara att surfa runt på alla de innehållsrika sidorna. www.lu.se/folklivsarkivet



Strax innan klockan tolv var besöket slut och hungriga tog vi en promenad ner till Kulturkrogen där vi intog en god lunch med efterföljande kaffe. Efter maten hann vi med ett besök i Lunds vackra Domkyrka där vi även tittade till Jätten Finn där han står och kramar sin pelare i kryptan.



Vi promenerade därefter genom de fina kulturkvarteren upp till Dialekt- och ortnamnsarkivet. Där fick vi först en lektion i skånska dialekter med ljudupptagningsillustrationer. Därefter presenterades hur man kan forska på ortnamn. På hemsidan www.sofi.se finns det mesta man behöver veta om dialekter och ortnamn och namnens ursprung. Forskar man på ortnamnen i Skåne och om dialekterna i Halland, Småland, Blekinge och på Öland går man till vänsterspalten på startsidan och klickar på DAL så kommer man in på Dialekt- och ortnamnsarkivet i Lund. Trötta och fulla av intryck gick färden åter till Helsingborg. Nu var vi rustade med ytterligare kunskap inför våra kommande forskningar.

Föredrag med Riksarkivet den 8 februari

Mariia Mähler från Riksarkivet SVAR, möttes av en fullsatt åhörarsal när det äntligen var dags för årets första föreläsning på Stadsarkivet. Mariia berättade om allt som går att söka på Riksarkivet SVAR:s hemsida.
Det var allt från mantalslängder, kyrkoarkiv, generalmönsterrullor till Fångvårdsstyrelsens porträttsamling på frigivna fångar. Listan kan göras mycket längre, det är bara att gå in på www.svar.ra.se/ och surfa runt bland alla de digitaliserade arkiven, en guldgruva för alla släkt- och hembygdsforskare.

Mariia, en trotjänare på SVAR med sina 19 år i kundtjänsten, fick säkert oss alla att börja söka lite mer ingående på SVAR:s innehållsrika sida.
I samband med föredraget serverades kaffe med ostbullar.

Av Carina Kjerrström